Spädbarnskolik: orsaker och vad som hjälper
En medkännande guide om spädbarnskolik: vad det är, varför det händer, knep som kan lugna skriket och när du ska kontakta vården.
Spädbarnskolik betyder att en i övrigt frisk och välmående bebis skriker mycket och länge, ofta på kvällarna, utan att man hittar någon tydlig orsak. Det är vanligt, det är inte ditt fel och det är inte farligt för barnet – men det är genuint påfrestande. Den goda nyheten är att kolik nästan alltid går över av sig självt, oftast vid 3–4 månaders ålder. Här går vi igenom vad som kan hjälpa under tiden, och när du bör söka vård.
Den här texten är allmän information och ersätter inte en bedömning av vården. Skriket gör dig orolig eller du är helt slut – tveka inte att be om hjälp.
Vad är spädbarnskolik
Kolik beskrivs ofta med den så kallade treregeln: barnet skriker minst tre timmar om dagen, minst tre dagar i veckan, under minst tre veckor – trots att det äter, växer och mår bra i övrigt. Skriket kommer ofta i intensiva perioder, gärna sen eftermiddag eller kväll.
Det typiska för kolik är att barnet kan vara svårt att trösta under skriket, ibland med knutna nävar, uppdragna ben och en spänd mage. Mellan perioderna är barnet oftast nöjt och piggt.
Kolik är vanligt och drabbar många helt friska bebisar. Det säger ingenting om dig som förälder.
Varför får bebisar kolik
Den exakta orsaken till kolik är fortfarande inte helt klarlagd, och troligen handlar det om flera saker som samverkar. Några faktorer som brukar nämnas:
- •Ett omoget mag-tarmsystem och tarm som fortfarande håller på att komma igång.
- •Mycket luft i magen, till exempel om barnet sväljer luft vid amning eller flaskmatning.
- •Ett känsligt nervsystem hos ett nyfött barn som lätt blir överstimulerat av intryck.
- •Behov av närhet och reglering – många bebisar lugnas tydligt av kroppskontakt.
Det är viktigt att veta vad kolik *inte* är: det är inte ett tecken på att du gör något fel, och det beror sällan på att barnet är sjukt. Just därför bör verkliga sjukdomstecken (se nedan) alltid tas på allvar och inte avfärdas som "bara kolik".
Vad som kan hjälpa
Det finns inget som botar kolik, men flera knep kan dämpa skriket och göra både barn och förälder lugnare. Prova ett i taget och ge det lite tid.
- •Närhet och bärande. Hudkontakt, vaggande och att bli buren lugnar många bebisar. En bärsele gör att du kan hålla barnet tätt intill dig och samtidigt ha händerna fria – rörelsen och din kroppsvärme efterliknar tryggheten från magen.
- •Rytmiska, monotona ljud. Ett dovt bakgrundsljud, dammsugaren eller lugnt sus kan dämpa intrycken.
- •Lugn miljö. Dämpa ljus och ljud, särskilt på kvällen när skriket ofta är som värst.
- •Hjälp ut luft. Rapa barnet ordentligt efter måltid och prova olika bär- och ammningsställningar.
- •Lugna mage-grepp. Att hålla barnet med lätt tryck mot magen, eller försiktigt cykla med benen, kan kännas skönt.
- •Ta hand om dig själv. Lägg ner barnet säkert på rygg i sängen och ta en kort paus om du blir frustrerad. Det är okej, och det är säkrare än att fortsätta när du är helt slut.
Skaka aldrig en bebis. Det kan orsaka livshotande skador. Känner du att du håller på att tappa tålamodet, lämna över till någon annan eller lägg ner barnet tryggt och gå ifrån en stund.
Probiotiska droppar och liknande produkter marknadsförs ibland mot kolik – stäm av med vården eller BVC innan du provar, så att du får råd som passar just ditt barn.
När du ska söka vård
Kolik i sig kräver ingen behandling, men du bör alltid söka vård om det finns tecken som inte passar in i bilden av en frisk men skrikig bebis. Kontakta BVC eller ring 1177 om:
- •Barnet går ner i vikt eller inte ökar som det ska.
- •Barnet kräks ofta, kräks i hög stråle eller har blod i bajs eller spya.
- •Barnet har feber, diarré eller verkar sjukt mellan skrikperioderna.
- •Skriket plötsligt förändras, låter annorlunda eller barnet är onormalt slött.
- •Du som förälder mår dåligt, är utmattad eller känner att du inte orkar.
Ring 112 om barnet får svårt att andas, blir slappt och svårt att väcka, eller om du på något sätt är rädd att barnet är allvarligt sjukt.
För mer information om spädbarnskolik kan du läsa hos 1177, Sveriges officiella vårdguide.
Vanliga frågor
När går spädbarnskolik över?
Kolik brukar vara som värst runt 6 veckors ålder och avtar sedan gradvis. De flesta barn blir helt av med besvären vid 3–4 månaders ålder. Det går alltså över av sig självt, även om tiden kan kännas lång medan den pågår.
Är kolik farligt för bebisen?
Nej, kolik i sig skadar inte barnet, som äter, växer och mår bra mellan skrikperioderna. Däremot ska verkliga sjukdomstecken som feber, kräkningar, blod i bajs eller dålig viktökning alltid bedömas av vården och inte avfärdas som kolik.
Beror kolik på något jag äter om jag ammar?
För de flesta finns inget tydligt samband mellan mammans kost och kolik. Vissa upplever förbättring vid förändringar i kosten, men gör inga stora kostomläggningar på egen hand – rådgör först med BVC eller vården så att du och barnet får i er det ni behöver.
Kan en bärsele verkligen hjälpa mot kolik?
Närhet, kroppsvärme och rytmisk rörelse lugnar många bebisar, och att bära barnet nära kroppen kan dämpa skriket samtidigt som du får händerna fria. En ergonomisk bärsele är ett av flera verktyg som kan göra de tuffa timmarna lättare.
Vad gör jag om jag inte orkar med skriket?
Det är mänskligt att bli utmattad. Lägg då ner barnet säkert på rygg i sängen, gå ifrån en kort stund och hämta andan – skaka aldrig barnet. Be om avlastning från partner, familj eller vänner, och kontakta BVC eller 1177 om du mår dåligt. Du behöver också få stöd.
Letar du efter en specifik produkt?
Se våra köpguider med sammanvägda tester och dagsfärska priser – bärsele eller alla kategorier.
Babytips.se kan få provision när du köper via våra länkar – det påverkar inte vårt innehåll.