Amning - Allt du Behöver veta

Att ge näring åt sitt nyfödda barn genom amning är en vanlig och naturlig praxis. Amning erbjuder inte bara essentiella näringsämnen utan skapar även en nära och trygg koppling mellan förälder och barn. I de tidiga stadierna kan det kännas ovant och osäkert att amma, men det finns resurser och stöd tillgängliga för att underlätta den här övergången.

Amning Rekommenderas i Första Hand

Enligt riktlinjer från Livsmedelsverket rekommenderas att alla spädbarn ges antingen enbart bröstmjölk eller bröstmjölksersättning under de första sex månaderna av sitt liv. Vidare anses det fördelaktigt för ammande föräldrar att integrera bröstmjölk som en del av barnets kost under det första året eller längre.

Bröstmjölken innehåller en komplett näringssammansättning som täcker alla behov för spädbarn under deras första sex månader, med undantag för vitamin D. Av den anledningen rekommenderas det att spädbarn får tillskott av vitamin D i form av droppar från en vecka gammal och fram till två års ålder. Mer detaljerad information om detta ges vanligtvis vid besök på barnavårdscentralen (BVC). Att integrera dessa rekommendationer i föräldraskapet bidrar till en sund start på barnets liv och en medveten hantering av deras näringsbehov.

Fler Fördelar med Amning

Amning är inte bara en kärleksfull och nära interaktion mellan förälder och barn, utan det har också betydande hälsofördelar för det lilla barnet.

Bröstmjölk, som utgör den optimala näringen under de första sex månaderna, innehåller ämnen som aktivt stärker barnets immunförsvar. Detta minskar risken för olika sjukdomar, inklusive övre luftvägsinfektioner, diarré, öroninflammation, urinvägsinfektion samt infektioner i magen och tarmen.

Förutom att främja omedelbara hälsofördelar minskar bröstmjölk även risken för långsiktiga hälsoproblem. Studier indikerar att barn som ammas har en lägre risk för att utveckla fetma och diabetes senare i livet. Dessutom bidrar amning till att skydda mot plötslig spädbarnsdöd, troligtvis genom att minska risken för virusinfektioner som i sin tur kan kopplas till detta allvarliga hälsotillstånd. Barn som ammas har även fördelen av att lättare vakna vid eventuella andningsuppehåll.

För den som ammar finns också hälsofördelar att notera. Amning minskar risken för bröstcancer, äggstockscancer och diabetes typ 2. Därmed blir amning inte bara en ömsesidigt givande handling mellan förälder och barn utan även en hälsofrämjande praxis som gynnar både den lilla och den ammande föräldern.

Att Börja Amma

Redan under de tidiga stadierna av graviditeten börjar kroppen förbereda sig för amning genom förändringar i brösten. När den efterlängtade dagen för förlossningen äntligen kommer, genomgår kroppen en anpassning för att påbörja näringstillförsel till det nyfödda barnet. Det är viktigt att notera att bröststorleken inte har någon inverkan på den mängd mjölk som produceras.

De första timmarna efter förlossningen är en viktig period då det nyfödda barnet oftast är vaket. Under denna tid främjas en nära anknytning genom att låta barnet ligga hud mot hud med föräldern. Denna kontakt främjar inte bara barnets känsla av närhet utan stimulerar också mjölkproduktionen samt de naturliga sök- och sugreflexerna hos barnet. Hud-mot-hud-kontakten skapar en varm och lugnande miljö för barnet och underlättar även barnets förmåga att självständigt hitta bröstet och påbörja sugprocessen. Ibland kan barnet behöva lite vägledning, men generellt sett underlättar denna hudkontakt en smidig start på amningen.

Om Barnet inte kan va hos dig

Under vissa omständigheter kan det inträffa att det nyfödda barnet inte kan vara tillsammans med den som har fött. Det kan bero på olika faktorer, som till exempel en komplicerad förlossning eller om barnet behöver särskild vård på en annan avdelning. I situationer där den som har fött är medtagen efter förlossningen eller har varit sövd i samband med ett kejsarsnitt, blir det nödvändigt för partnern eller en annan närstående att ta hand om barnet.

Även i dessa situationer är det värdefullt att bevara hudkontakten mellan den ansvariga vuxna och det nyfödda barnet. Genom att låta barnet ligga hud mot hud skapas en känsla av trygghet och närhet, vilket bidrar till en positiv start på anknytningen mellan föräldern och barnet. Trots omständigheterna är hudkontakten ett sätt att främja den känslomässiga kopplingen och underlätta för barnet att känna sig lugnt och skyddat, även om situationen kan vara utmanande. Att upprätthålla denna nära kontakt blir en viktig aspekt av omvårdnaden och stödet för det nyfödda barnet och dess föräldrar

De Första Dygnen

Under de första dagarna efter förlossningen varierar barnets ätmönster. Vissa barn är pigga och äter frekvent och länge, medan andra är trötta och intar mindre mängder mat. Det är vanligt att det nyfödda barnet är aktivt några timmar efter födseln för att sedan gå in i en längre sömnperiod, som kan sträcka sig upp till ett dygn.

Om barnet inte visar sugreflexer under de första vakenhetstimmar kan du handmjölka lite för att underlätta när barnet sedan börjar suga. Personalen på förlossningen eller BB kan guida dig i denna process.

Under de initiala dagarna kan barnet vilja amma frekvent, och det kan upplevas som intensivt, som om barnet konstant vill suga. Det är då särskilt viktigt att se till att barnet har ett korrekt grepp för att undvika skador på bröstvårtorna.
Att barnet vill suga ofta indikerar inte nödvändigtvis brist på mjölk. Tvärtom, det frekventa sugandet stimulerar mjölkproduktionen.

Den första mjölken, kallad råmjölk, är gulaktig och innehåller höga halter av protein, mineraler och antikroppar som ger en viss skyddseffekt mot vissa infektioner. Råmjölken övergår gradvis till mogen mjölk efter några dagar och finns redan i brösten under graviditeten.

Amningen utlöser hormoner, inklusive oxytocin och prolaktin, när barnet börjar suga. Oxytocin skapar lugn och främjar mjölknedbrytningen och livmoderns sammandragningar. Prolaktin stimulerar bildandet av bröstmjölk, och ju mer barnet suger, desto mer mjölk produceras. Amning på natten kan öka prolaktinproduktionen och därmed mängden mjölk.

Vad är Mjölkstas?

Under barnets andra till fjärde dag ökar produktionen av bröstmjölk, vilket ibland kan leda till en svullnad och spänning i brösten, vilket kallas mjölkstockning. Denna svullnad uppstår på grund av ansamling av blod och lymfvätska. Vanligtvis minskar svullnaden efter några dagar om barnet ammas regelbundet och får suga så ofta som det önskar.

Det kan dock ibland vara utmanande för barnet att få ordentligt fäste vid ett svullet bröst. I sådana fall kan det vara till hjälp att handmjölka lite för att göra vårtgården mjukare. En annan metod är att använda Cottermans handgrepp, där fingertopparna placeras i en cirkel runt bröstvårtan samtidigt som det appliceras en lätt tryck inåt för att lindra svullnaden längs med bröstvårtan.

För att lindra obehaget kan vissa individer uppleva lättnad genom att applicera något varmt eller kallt på det svullna området. Vid behov kan smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen också vara till hjälp för att minska smärtan och obehaget i samband med mjölkstockning. Det är dock alltid rekommenderat att rådgöra med vårdpersonal innan man tar några läkemedel under amningsperioden.

Om Amningen inte Kommer igång

När amningen tar några dagar innan den sätter igång är det viktigt att behålla tålamodet och undvika stress. Att hålla barnet nära din hud och försöka erbjuda bröstet är fortfarande en bra praxis under denna period.

Om barnet inte visar sugreflexer direkt efter förlossningen är det viktigt att mjölka ur brösten. Detta är avgörande för att stimulera produktionen av mjölk och förhindra förseningar. Mjölkningen kan utföras antingen manuellt eller med hjälp av en bröstpump. Bröstmjölken, liksom eventuell bröstmjölksersättning, kan ges till barnet med en sked eller kopp.

Handmjölkning med intervaller på två till tre timmar anses vara en lämplig frekvens, vilket även stimulerar brösten för att öka mjölkproduktionen. Det är vanligtvis lättare att extrahera råmjölken genom handmjölkning jämfört med användning av en bröstpump under denna tidiga fas av amning. Att anamma dessa metoder bidrar till att underlätta övergången till amning och skapa en positiv upplevelse för både förälder och barn.

Hur ofta bör jag amma?

Under de första veckorna av barnets liv är det viktigt att låta barnet amma så ofta och så länge som hen önskar, eftersom detta stödjer den ökande aptiten och mjölkproduktionen. Brösten anpassar sig successivt till den mängd bröstmjölk som behövs över tiden.

Eftersom barnet tar in små mängder vid varje amningstillfälle är det avgörande att inte amma för sällan för att säkerställa att barnet får tillräckligt med näring. De flesta nyfödda visar själva när de är hungriga genom att vakna och signalera. Ibland kan trötta barn behöva väckas för att ammas. Att vara observant på barnets vakna perioder och amma oftare under dessa perioder kan vara gynnsamt.
Amningen fungerar också som en viktig form av närhet för barnet och kan tillgodose deras behov av sugande, särskilt under de första månaderna.

När barnet når åldern av två till tre månader, har de flesta föräldrar etablerat rutiner och känner igen barnets behov. Trots detta kan barnet ibland önska att äta oftare, och det är viktigt att låta barnet styra frekvensen och mängden amning.

För att veta att barnet får tillräckligt med näring är det viktigt att vara uppmärksam på signalerna som barnet ger. Nöjda indikationer inkluderar att barnet är pigg, vaknar självt och vill suga på bröstet, ökar i vikt (kontrollerad på BVC), verkar nöjt efter amningen, och byter blöja minst sex gånger per dag med genomblött innehåll. Förändringen i färgen på barnets bajs från svart till brunt, grönt och slutligen gult är också ett positivt tecken på att barnet får tillräckligt med mat under den första veckan.